Föreningens logotyp

Karl XI:s stenar

En historisk plats i en spännande bygd!

Parken

Parken skapades under 1600-talets senare del i en tid med mycket krig och splittring. Den är närmare 5 hektar stor och indelad i fyra kvarter, åtskilda av gångvägar och kanaler, dock inte rätvinkligt och symmetriskt som dåtidens ideal påbjöd. Parken omgärdas av en stenmur.

Schematisk översikt av parken

Åt sydväst ligger det kvarter som har en kungahyllning i kolossalformat. Den gjordes i ett material det fanns gott om i trakten nämligen sten. Stenarna har lagts till 8-9 meter stora bokstäver och bildar den latinske texten: CAROLVS XI MONARCHA SVECIAE. Detta är ett ovanligt sätt att hylla den nye svenske konungen Karl XI. Bokstäverna består av parallella stenrader med jordfyllning emellan. Kungahyllningen var avsedd att läsas norrifrån och då kanske från långt håll.  Även ett antal rådsherrars namn lär enligt ett par uppgifter ha stenlagts norr om själva kungahyllningen. Dessa har dock ännu inte återfunnits.


Bild av stenhög I det kvarter som finns åt sydost har 24 stensättningar placerats i två koncentriska cirklar runt en något större i mitten. Den yttre cirkelns diameter är ca 90 meter. Stensättningarna är anlagda så att de bildar en kompass och väderstrecken stämmer nästan. I mitten av varje stensättning fanns en liten stenpyramid. Enligt vissa uppgifter hade Jöns Henriksson vid högtidliga tillfällen en färgglad vimpel i toppen på dessa och det anges att han uppkallat dem efter "namnkunniga hjältar".

Mellan dessa båda kvarter går en perspektivgata som i fjärran pekar rakt fram mot kyrkan. Efter Jöns död finns uppgifter om att man skördade hö i parken i början av 1800-talet. Senare har området fått växa igen med med stora ekar och bokar och mycket sly. Kanalerna blev igensatta och förlorade sin dränerande funktion men syntes fortfarande tydligt.

De båda kvarteren åt norr hade dammar och där har det odlats någon karpfisk, troligen ruda. Dammarna var av olika storlekar och djup beroende på sin funktion i fiskodlingen. Dessa blev senare igenfyllda av förmultnade växtdelar och gyttjiga sediment. Dessutom beskogades de med främst al. I den stora dammen i kvarteret åt nordväst finns en liten fyrkantig ö och på denna hade Jöns Henriksson ett lusthus. Från prästgården kunde han gå rakt ner i parken och vidare till ön genom att gå över en vindbrygga.

Restaurering

Dammen hösten 2019. Den första restaureringen gjordes 1926 genom att bokstaven C frilades av skolpojkar under ledning av skolläraren Emil Anton Hanson. Därefter har insatser gjorts i omgångar med en intensiv period på 1990-talet under ledning av Katarina Frost. Det utfördes uppmätningar, dokumentation och röjning samt restaurering av en del av stenmuren runt parken. Då ordnades det även volontärläger med internationella deltagare som tillsammans med andra frivilliga gjorde stora insatser. Kommande år skedde löpande underhåll fram till sensommaren 2012 då ett stort antal träd togs bort i ett första steg för att återskapa parken i den form som den hade när den anlades. Kolla gärna in en kort video från avverkningen. Under åren 2013-2015 har kanalerna runt tre av kvarteren rensats. Likaså har den största dammen rensats till sitt forna djup med ön bevarad. Norr om denna hittade man rester av en bro i form av en jordbank. Ytterligare en damm har rensats. Därefter har handikappanpassade spänger och broar byggts så att man numera (2019) kan komma ut på ön. Bänkar och rastbord finns på olika ställen och det största finns på ön. Allt detta har finansierats genom Kulturmiljövårdsbidrag från Länsstyrelsen och utförts under arkeologisk övervakning. Någon provtagning har också utförts och bl.a. har ett ett fiskfjäll från någon karpfisk hittats.

Arkeologernas rapporter och andra redogörelser finns att läsa under Dokument - Parkens Utveckling. Där finns även de åtgärds- och utvecklingsförslag som 2009 togs fram av Regionmuseet i Kristianstad. Dessa anses fullbordade, så långt som vi nu önskar. Föreningen kommer årligen att ansöka om nya bidrag för att fortsätta med underhållet.

Teorier

När parken anlades under 1600-talets senare del skulle Skåne försvenskas och enligt en muntlig sägen har den södra delen en svensk och en dansk sida. Prästen Jöns Henriksson använde parken för att skydda byn från förstörelse. När svenskarna kom visades kungahyllningen upp och när danskarna kom visades stensättningarna som enligt samma sägen hade namn efter danska hjältar.
Enligt en annan sägen ville prästen skaffa sig mer mark och vände sig därför till kungen, som lovade prästen så mycket mark som han kunde skriva kungens namn på. Vad som är sant kan vara svårt att veta, men det har bidragit till att hålla historien levande i bygden.
Alternativt var det kanske helt enkelt ett sätt för prästen att hylla sin nye kung.