Föreningens logotyp

Karl XI:s stenar

En historisk plats i en spännande bygd!

Prästen

Frederiksborg Fredriksborg och Hilleröd i mitten av 1600-talet där viktiga platser i Jens liv är rödmarkerade. Han växte troligen upp i ett hus vid den röda pricken uppe till vänster. Se dokument.

Jens Henrichsen föddes i Frederiksborg på Själland år 1622. Hans far var sannolikt Henric Hermesen som var trädgårdsmästare vid slottet och som dessutom drev en krog där tillsammans med sin hustru Johanne Jensdatter. För mer information om dem, se skrift om trädgårdsmästare. På Fredriksborgs slott vistades den danske kungen Christian IV helst och några av hans barn var jämngamla med Jens. Här anlades bland annat mycket påkostade trädgårdar i renässansstil.

Hilleröds latinskola Fredriksborg statsskola i Hilleröd

När Jens var 11 år gammal kom han till Fredriksborg statsskola i Hilleröd som samma år inrättats av Christian IV. Henric Hermesen avled 1641 och året efter skrevs Jens in som student vid universitetet i Köpenhamn. Då fick han det latinska namnet Janus Henrici, som han i fortsättningen använde som namnteckning i brev och protokoll.

Namnteckning

Han blev 1648 prästvigd till Östra Sallerups och Långaröds församlingar i nuvarande Hörby kommun. I juni samma år flyttade han in i Östra Sallerups prästgård. Namnets danska form blev någon gång under 1670- eller 80-talet ändrat till det försvenskade (och skånska) Jöns Henriksson. Med det namnet har han också gått till historien.

En senare stavning av efternamnet – med ett inskjutet d till Hendriksson – är sannolikt resultatet av tyskspråkig påverkan under 1700-talet och senare. Även ett par andra varianter förekommer.

Samma år som Henrichsen kom till Östra Sallerup hade Christian IV gått ur tiden. Fredrik III kröntes med pompa och ståt bara några dagar efter att prästen lämnat Köpenhamn. Han gick sålunda miste om festligheterna där och kom i stället till sin nya församling i den skånska risbygden. Han var då 26 år gammal.

Den unge prästen hade många intressen. Ett av dessa var astronomi och han lät därför bygga ett litet astronomiskt observatorium på en hög nordost om kyrkan (se Klacks backe). En annan talang var att dikta verser både på danska och på latin. Dessutom roade han sig med att använda runskrift. Flera verser finns bevarade i brev.

Bild av Östra Sallerups kyrka

När Jens Henrichsen kom till Östra Sallerup var Skåne fortfarande danskt sedan länge. I Sverige var det drottning Kristina som regerade. Hon abdikerade till förmån för sin kusin Karl X Gustav 1654. Han började sin krigarkarriär med att anfalla Polen 1655 och kom genom detta även i krig med Danmark och Ryssland. Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän svenskt. Därefter följde ytterligare försök att erövra Danmark. Efter Karl X Gustavs död 1660 blev sonen Karl XI kung, bara 5 år gammal. Därför styrdes Sverige av en förmyndarregering fram till 1672, då han blev regent.

Fyra år senare leder han den svenska armén till seger vid Lund, det blodigaste krigsslaget i nordisk historia. Därmed hade krigen nått sin kulmen, danskarna med Christian V i spetsen gjorde ett sista återerövringsförsök 1710 men blev då tvungna att ge upp för gott. Skåne kom att förbli svenskt – till många skåningars besvikelse.

Jöns Henriksson lär ha varit en mycket frispråkig predikant, vilket kunde vara farligt för en dansk präst i det nysvenska Skåne. Undervisningen av bybor sköttes av kyrkan genom dess prästerskap och klockare. När försvenskningen skulle ta fart var det viktigt att prästerna var Sverige trogna. Kungahyllningen i prästgårdsparken som Jöns Henriksson lät anlägga har fått olika tolkningar (se Parken).

Gravtumban

Jöns Henrikssons gravmonumentJöns Henriksson dog 1689 och begrovs under ett praktfullt gravmonument, en sk gravtumba, som han själv låtit tillverka. Kyrkan var inte så stor på den tiden och graven var placerad på kyrkbacken strax utanför södra entrén där vapenhuset finns idag. Monumentet var av kalksten med hel huggen sten i såväl botten, sidor och lock. Den var 3 3/4 aln (225 cm) lång och 1 5/8 aln (98 cm) bred och den såg ut som en kista där dock graven var under denna. Den pryddes av inskriptioner och bilder. På gravtumbans västra gavel uppmanar han  efterkommande att skydda detta monument från förstörelse. Så blev det dock inte utan monumentet slogs sönder i mitten på 1800-talet när kyrkan byggdes ut. Delarna användes som fyllning i trappan. När man på 1960-talet byggde till vapenhuset återfanns en del bitar av monumentet. Dessa murades in i kyrktornets norra yttervägg där de nu finns att beskåda. Vädrets makter gör dock att alger tär hårt på dem så att inskriptionerna blivit svåra att tyda.

En skiss över hur gravtumban såg ut

Nedan följer uppteckningar av inskriptionerna med en del förklaringar.
Uttolkning av de latinska texterna är nytillkomna och har infogats med kursiv stil.

Norra sidan

SPØR TU O LÆSER HVAD IÆG GØR, IÆG SØFVER ROLIG
IEG BLIFVER STOFT OCH MULD, IEG SPISER ORMER TROLIG
IEG VENTER HERRENS DOM HÆR INNAN STEEN OCH FIEL
FAR VÆL O LÆSER FROM OCH TENC GOT OM MIN SIÆL.

Södra sidan

MISUND MIG ICCE DENNE STEEN
HVORUNDER HVILER MINE BEEN
DET ÆR AL DEN FORMUE OCH SKAT
DEN IÆG HAR MIG HÆR EFTERLAT.

Verserna till norr och söder är uthuggna med runor över de danska. De är inneslutna i en oval med lagerbärskrans omkring samt en ängel på varje sida som blåser i basun sittande på en blomkruka som på södra sidan har texten: STAAR OP -  I DØDE och på norra sidan samma text i runor.

Östra gaveln

IANUS HENRICI PASTOR SALLERUP ET LANGERØD NATUS
FRIDRICIBURGI DANORUM ANNO 1622 DONATUS PALLIO 1648
DENATUS 1689 HIC OSSIBUS SUIS REQUIESCIT.

Jöns Henriksson, herde i Sallerup och Långaröd, född i danska Fredriksborg år 1622, fick manteln (prästvigdes) 1648, avliden 1689. Vilar här med sina ben.

Västra gaveln

D:O:M:A.

HOC MONUMENTUM EST UMBRA IANI HENRICI QUOD IPSE
SIBI VIVUS PONI  CURAVIT ANNO 1685 O SUCCESSORES PII
HOC MONUMENTUM AB INTERITU VINDICATE

Denna minnesvård är skuggan av Jöns Henriksson. Han lät uppföra den under sin livstid, år 1685. O pietetsfulla efterkommande, värna det mot förstörelse!

Norra sidan på locket

TENDIMUS IN PATRIAM
IN MORTE TRIUMPHO

Vår väg till hemlandet går genom segertåget i döden.

Södra sidan på locket

SIC ITUR AD ASTRA
PULVIS ET UMBRA SUMUS

Så går man till stjärnorna. Vi är stoft och skugga.

Östra gaveln på locket

SEQUERE
RESURGAM

Följ mig, jag skall stå upp.

Västra gaveln på locket

COELUM:
TERRA VALE

Himlen. Jord, farväl!

Lockets översida

Lockets översida visar en dödskalle med tvenne korslagda ben samt därunder två ormar som slingrar sig om ett naket träd (kanske livets träd) vars löv de avbitit. Och dessutom dessa ord:
MEMENTO MORI.
Minns att du är dödlig.

Källor

  • Prästen i Östra Sallerup Joh. W. Corvin beskrev 12 februari 1747 gravtumban i ”Sockenbeskrivningar från Frosta härad”. Dessa utgavs 1920 av Gunnar Carlquist i bokform.
  • Prästen J. Bergman har 1830 bekräftat innehållet och bidragit med ytterligare information.